Kassia (810-?)
Kassia är den viktigaste kvinnliga tonsättaren av medeltida Bysantinsk sång och var förutom tonsättare även poet. Enligt legenden var hon ansedd som den vackraste och mest intelligenta kandidaten till att bli kejsare Theofilus hustru. Då alla kandidater enligt Bysantinsk sed hade samlats i palatset gör kejsaren entré med ett guldäpple i handen. Enligt tradition ska han ge detta guldäpple till den brud han väljer. Han stiger fram till Kassia och säger några illa valda visdomsord: ”Det är genom kvinnan som allt ont kommit till i världen” varpå Kassia svarar: ”även allt gott har kommit samma väg”. Det skulle hon inte ha sagt, den svarslösa kejsaren vänder henne ryggen och ger i stället äpplet till en paflagonisk medelklassflicka. Istället går Kassia i kloster där hon ägnar sig åt musik och poesi. Hon är tillskriven 49 liturgiska verk varav 26 dock är omdiskuterade.
music.acu.edu/www/iawm/pages/kassia.html

Hildegard av Bingen (ca 1098 – ca 1179)
Hildegard av Bingen föddes i Bemersheim, som det tionde barnet i en nobel familj. Hon sattes vid åtta års ålder i kloster, där hon sedermera blev nunna och abbedissa. Hon anses vara en av medeltidens märkligaste kvinnor och är känd för sin musik, sin läkekonst och sina visioner. I sina nedskrivna visioner förutsåg hon både kejsardömets och kyrkans fall. Hon hade en flitig korrespondens med samtida påvar som konsulterade henne i politiska och religiösa frågor. 1147-1150 anlade hon ett eget kloster i Rupertsburg. Under åren 1150-1158 (hennes s.k. andra skriftställarperiod) skrev hon talrika antifoner, responsorier, hymner och sekvenser samt ett andligt skådespel ”Ordo virtutum” Hennes tonsättande har en egen stil som starkt avviker från den ”klassiska” gregorianska sången och har starka folkmusikaliska inslag.
www.fordham.edu/halsall/med/hildegarde.html 
music.acu.edu/www/iawm/pages/MedDiscographyHild.html

Contessa de Dia (ca 1150 – ca 1200)
Det finns mycket lite känt om denna medeltida trubadur. Möjligen var hon från Die nordväst om Montélimar, Frankrike och kom från en nobel familj. I sin mycket korta Vida har hon skrivit (ung övers.): ”Contessa de Dia, en vacker och god kvinna, hustru till Guillaume de Poitiers. Hon blev förälskad i Raimbaut d’Orange, till vilkens ära hon skrev många vackra sånger” Av de fem bevarade dikter som tillskrivits henne finns endast en bevarad med musik. Sången A Chantar är en av trubadurtraditionens mest älskade sånger och berättar om hur Beatriz läxar upp sin otrogne älskare och påminner honom om hennes åtskilliga dygder.
http://www.uwsp.edu/music/bharbach/classes/AChantar.html
music.acu.edu/www/iawm/pages/dia.html

Maddalena Casulana (ca 1540-1590)
Italiensk tonsättare, lutenist och sångerska. Namnet indikerar ett ursprung från Casole D’Elsa, hon har även blivit länkad till Siena men man har inte mycket information som länkar henne till någon specifik plats förutom Vicenza där hon troligen levt.
Hennes tre böcker med Madrigaler var de första tryckta av en kvinnlig tonsättare och innehåller 66 madrigaler. Hon var en välkänd kompositör och tonsatte ett bröllopskväde i fem delar Nil mage iucundum till ett kungligt bröllop i München 1568.
1583 framträdde hon på Accademia Olimpica i Vincenza som under en tid även hade hennes porträtt.

Francesca Caccini (1587-1645?)
Francesca växte upp i den musikaliska familjen Caccini. Hennes mor var hovsångerska och fadern, Gulio, berömd komponist och sångare. Han undervisade sina båda döttrar, Francesca och Settimia, samt sonen Pompeo, i komposition och konsten att traktera continuoinstrumenten cembalo, barockgitarr och luta, och att skriva dikter på latin, spanska och franska. Francesca Caccini, anställdes 1607 vid Medici hovet. Förutom att vara en firad sångerska var hon mycket uppskattad som tonsättare, så uppskattad att hon 1623 är den högst betalda vid hovet. Under 20 år komponerar Francesca andliga sånger, madrigaler, canzonetter och dramatiska verk för det florentinska hovet.
1618 får hon sin första samling med profana och sakrala sånger för en och två röster med basso continuo "Il libro primo delle musiche a una e due voci" tryckta och utgivna. Francesca komponerade 5 sceniska verk, men endast operan La Liberazione di Ruggiero finns bevarad.
Perioden mellan 1618-23 undervisar Francesca i sång i en skola hon själv grundat. Hon framträder ibland vid hovet tillsammans med sina två döttrar hon fått i äktenskapet med Giovanni Battista Signorini. 1627, gifter Francesca, då hennes förste man svlidit, om sig med en välbärgad musikälskare från Lucca. Hon slutar sin tjänst vid hovet och bosätter sig i staden. Hon får så småningom ärva en ansenlig förmögenhet och återvänder till Florens. Där tjänstgör hon under två storhertiginnor.

Barbara Strozzi (1619 – 1664?)
Barbara Strozzi föddes i Wien och var adopterad (och möjligen illegitim) dotter till Giulio Strozzi, hennes mor var Isabella Garzoni, tjänstekvinna och arvtagerska till Gioulio Strozzi. Hon var sångerska och tonsättare till åtta volymer vokalmusik. Tillsammans med Francesca Caccini är hon den enda kända kvinnliga tonsättaren som på 1600-talet kunde göra en karriär av sin musik och nå erkännande av sin samtid. Hennes kompositioner består av madrigaler, arior och kantater och hon hamnar därmed i 1650-talets italienska kantattradition tillsammans med kompositörer som Luigi Rossi, Antonio Casti och Giacomo Carissimi.
music.acu.edu/www/iawm/pages/MedDiscographyHild.html

Maria Theresia von Paradis (1759-1824)
Österrikisk tonsättare och pianist. Hon var dotter till den kejserliga sekreteraren och hovådgivaren till kejsarinna Maria Therersa som hon fick sitt namn efter. Drabbades av ögonsjukdom och blev 1692 helt blind. Hon visade dock upp en enastående talang och kejsarinna Maria Theresa bekostade en bred musikalisk och generell utbildning vilket innebar att hon fick utbildning av en rad framstående lärare. 1775 framträdde hon som sångerska och pianist i wiennesiska konsertsalar och salonger. Hon sägs ha spelat åtminstone 60 sonater och konserter ur minnet. Kompositörer som skrev för henne var bland annat Salieri, Mozart och Haydn.
1793 åkte hon tillsammans med sin mor samt sin vän och librettist Johann Reidinger ut på en turné som skulle vara i tre år. Bl.a. besökte hon då Mozart, hans far, fru och syster i Salzburg. Hon spelade i Frankfurt, andra tyska städer samt Schweiz och Frankrike. Under denna resa började Paradis komponera pianostyckern samt stycken för sång och klaver. Från och med 1789 hade tonsättandet tagit överhanden i hennes musikaliska verksamhet, fram till 1797 skrev hon åtminstone 5 operor och tre kantater.
Efter ett misslyckande med operan Rinaldo und Acina började hon ägna merparten av sin energi åt undervisning och 1808 startade hon en egen musikskola där hon undervisade i piano, sång och teori främst till unga flickor. Hon fortsatte undervisa fram till sin död 1824.

Fanny Hensel (Mendelson-Bartholdy) (1805-1847)
Fanny Hensel var tysk pianist och kompositör, syster till Felix Mendelssohn-Bartholdy som hon både konstnärligt och mänskligt stod mycket nära. Hennes bror uppmuntrade hennes tonsättande men var emot publicerande av hennes verk. De två syskonen fungerade som bollplank och rådgivare åt varandra. Som barn undervisades hon i piano av sin mor Lea men studerade senare piano för Ludwig Berger och  Marie Bigot. Teori och komposition studerade hon för C.F. Zelter.  !829 gifte hon sig med målaren Wilhelm Hensel och fick året därpå parets enda barn Sebastian. På 1830–talet blev hon huvudfiguren i en blomstrande musikalisk salong till vilken hon skrev de flesta av sina kompositioner. Hennes sista komposition, sången Bergeslust skrevs den 13 maj  1847, dagen innan hennes plötsliga död till följd av en stroke.
http://www.wwnorton.com/classical/composers/hensel/html

Clara Schumann (1819 – 1897)
En av sin tids mest framstående pianister. Clara konserterade över hela Europa från 9 års ålder fram till sin död. Hon komponerade också pianomusik, kammarmusik och sånger.
Clara fick en målmedveten utbildning av sin pappa, Friedrich Wieck, berömd pianopedagog i Leipzig Han samtyckte dock inte till dotterns giftermål med Robert Schumann som kunde äga rum först då Robert, efter en långdragen process i domstol. Clara födde 8 barn, och var familjens försörjare under deras innehållsrika 16 år tillsammans, innan maken Robert dog, 46 år gammal.
3 år tidigare kom Johannes Brahms in i makarna Schumanns liv som en själsfrände och vän. Han var sen ett stort stöd för Clara som änka. Mot slutet av sitt liv grundade Clara en pianopedagogskola i Berlin som fick högt anseende.

Agathe Backer-Gröndahl (1847 - 1907)
Norsk kompositör och pianist. Agathe Backer-Gröndahl växte upp i Holmestrand i en välbärgad familj med stort kulturintresse. Hennes föräldrar var amatörmusiker och det var genom dem hon till en början fick pianoundervisning. När Agathe var 10 är gammal flyttade familjen till Christiania som Oslo då kallades. Där fick hon undervisning av tonsättaren och pianisten Halfdan Kjerulf. Han insåg snart att Agathe hade en rik musikalisk talang. Agathes föräldrar önskade dock inte en publik karriär för sin dotter utan ville se henne gift så som seden var på den tiden. De gick ändå på Kjerulfs inrådan med på att låta Agathe resa till professor Theodor Kullaks musikakademi i Berlin där hon studerade piano och komposition mellan 1865 och 1868. Därefter återvände Agathe hem och gav sin debutkonsert där hon spelade Beethovens femte pianokonsert under Edvard Greigs ledning vilket blev en enorm succé. Året därpå gav hon sin debutkonsert som tonsättare vilken innehöll två orkestrala verk vilka blev mycket väl mottagna.
Fortsatta studier i piano skedde för hans von Bulow i Florence och Franz Liszt i Weimar.
Från början av 1870-talet byggde Agathe upp en fantastisk karriär med en lång följd av konserter i hela Skandinavien. 1875 blev hon invald i Sveriges musikaliska akademi. Samma år gifte hon sig med Olaus Andreas Gröndahl och paret fick tillsammans tre söner. Nu delade Agathe sin tid mellan familjeplikter, konserter, undervisning och då tid fanns  - komponerandet.
Trots dålig hälsa och tilltagande dövhet hade Agathe ett full konsertschems och hon blev 1889 och 1890 väl mottagen och hyllad i London och Birmingham.
Dålig hälsa och problem med nerverna började att på allvar besvära Agathe från mitten på 1890-talet och hon kände sig färdig som pianist. Men efter stark övertalning av vännen Edvard Grieg gjorde hon comeback 1890 då hon spelade Griegs pianokonsert på musikfestivalen i Bergen. Det blev en artistisk seger och hon fortsatte sen spela för sin trogna publik i Norge, Sverige och Danmark. Vid 59 års ålder avled Agathe Backer-Gröndahl i sitt hem på Ormoya utanför Oslo. Vid det laget var hon nästan fullständigt döv.

Lili Boulanger (1893-1918)
Fransk kompositör, yngre syster till Nadia Boulanger. 1912 började hon studera vid Pariskonservatoriet som kompositionsstudent för Paul Vidal. 19 år gammal vann hon som första kvinna Prix de Rome för kantaten Faust et Hélène. Kroniskt sjuk i Crohns sjukdom nästan hela livet kunde hon endast arbeta sporadiskt.

Cecile Chaminade (1857-1944)
Fransk kompositör och pianist.
Chaminade fick sin tidigaste musikaliska träning av sin mor som var pianist. Hon skrev ca 400 kompositioner varav nästan alla publicerades. Chaminade skrev huvudsakligen karaktörsstycken och melodier. Denna musik blev mycket populär och Chaminade erhöll många viktiga priser. 1913 blev hon, som första kvinnliga kompositör, upptagen i Légion d’Honneur. Stor framgång nådde hon även med sin balettdebut Callirhoë som hade premiär i Marseille den 16 mars 1888 och spelades i mer än 200 föreställningar. Även Metropolitan i New York gjorde en uppsättning av baletten vilket blev Chaminades stora genombrott. Trots allt detta sjönk hennes rykte under 1900-talet delvis pga. genrens minskade popularitet men även pga. det klimat som rådde för kvinnliga tonsättare under den här tiden.
www.ambache.co.uk/wChaminade.htm
www.deutschegrammophon.com/special/insighttext.htms?ID=vonotter-chaminade-swedish&DETAIL=2

Grazyna Bacewicz (1909-1969)
Polsk kompositör, pianist, violinist och författare.
Fick sina första piano och violinlektioner av sin far Wincenty Bacewicz och började studera vid konservatoriet i Warszawa 1928. Hon fortsatte sina studier i Paris. Under 30-talet var hon förste violinist i Polska radio-orkestern. Hon gifte sig 1936 och födde en dotter. Efter kriget blev hon professor vid Stadskonservatoriet i Lódz och började lägga mer fokus på komponerandet som blev hennes enda sysselsättning efter att hon skadats i en bilolycka 1954.

Amy Beach (1867 – 1944)
Amerikansk kompositör och pianist. Hon var den första amerikanska kvinna som lyckades som kompositör av storskalig konstmusik och anses också vara den största. Hon visade mycket tidigt upp en stor musikalisk begåvning; vid ett års ålder kunde hon sjunga 40 sånger, vid fyra års ålder komponerade hon sina första pianostycken och vid sju års ålder gjorde hon sitt första framträdande som pianist. Hon debuterade 1883 med stor succé, samma år gavs hennes första publikation ”The Rainy Day”, en tonsättning av Longfellows dikt, ut. Hon gifte sig 1885 med Harris Aubrey Beach (läkare och amatörsångare).  Hon nådde stora framgångar både som pianist och kompositör både i USA och Europa. Hon var en mycket disciplinerad kompositör som kunde komponera storskalig musik på bara några få dagar.
www.umkc.edu/lib/spec-col/amy-b-findaid.html

Jeanne Demessieux (1921-1968)
Fransk kompositör och orgelvirtuos. Studier bland annat vid Pariskonservatoriet och för Marcel Dupré. Blev organist i kyrkan Saint-Esprit i Paris 1933. 1952 blev hon professor i orgel vid Liègekonservatoriet och 1962 blev hon organist i Madeleinekyrkan i Paris. Hon var den första kvinnan att spela i Westminster Cathedral och Westminster Abbey.

Emma Lou Diemer (1927)
Amerikansk tonsättare, lärare och organist. Hon hade vid 13 års ålder redan skrivit flera pianokonserter. Hon studerade komposition för bl.a. Richard Donovan och Paul Hindemith vid Yale’s universitet. Hon har arbetat som professor i teori och komposition vid olika universitet i USA. Hennes kompositioner rymmer många olika stilar, mest känd är hon för sin neoklassiska och sin neoromantiska musik.

Alma Mahler (1879-1964)
Österrikisk tonsättare, dotter till den wiennesiske landskapsmålaren Emil Schindler och fick som barn privat undervisning av sin mor. Alma Mahler är främst känd för sina stämningsfulla solosånger, hon studerade musik för Joseph Labor och tog kompositionslektioner för Alexander Zemlinsky. Hon fick 14 sånger publicerade före 22 års ålder innan giftermålet med tonsättaren Gustav Mahler som förbjöd henne att fortsätta tonsätta. Strax innan sin död gick han dock, efter en äktenskaplig kris, med på att publicera några av hennes sånger och hon kunde fortsätta komponera. Fler äktenskap följde efter Gustav Mahlers död, med sin tredje man poeten Franz Werfel flydde hon österrike undan nazismen och anlände 1940 USA. Alma Mahler avled 1964 och begravdes i Wien bredvid sin dotter Manon (från sitt andra äktenskap med arkitekten Walter Groupius).

Cecilia McDowall (1951)
Brittisk tonsättare utbildad bl.a. vid Edinburghs och Londons Universitet samt Trinity College of Music, London. Hon har studerat komposition för Horovitz, Robert Saxton och Adam Gorb. Cecilia McDowall har vunnit flera priser för komposition, däribland the Chappell Prize. I augusti 2002 blev Cecilia McDowall “Featured Composer” vid Presteigne Festival of Music and the Arts, där sex av hennes verk framfördes, däribland ett specialbeställt verk för harpa och stråkkvartett.
www.ceciliamcdowall.co.uk/index.html

Elfrida Andrée (1841 – 1929)
En banbrytande föregångskvinna. I sin hemstad Visby studerade hon från unga år piano och harpa, sen fortsatte studier i komposition och orgel vid Musikaliska Akademien i Stockholm. 1857 tog hon som första kvinna i Sverige organistexamen och på ytterligare ett område blev hon banbrytande: telegrafins.
1861 fick hon som första kvinna i Sverige en organisttjänst. 1867 blev hon, 27 år gammal, enhälligt vald till domkyrkoorganist i Göteborg. Där dirigerade hon och ledde de populära Folkkonserterna som var till för arbetarna. Dessa konserter blev c:a 800 till antalet innan Elfrida slutade 1928, 87 år gammal.
Hon komponerade c:a 100 verk: bl.a. opera, symfonier, mässor, körverk, orgelverk, kammarmusik, sånger. Till en internationell kompositionstävling i Bryssel, dit hon skickat tre kompositioner under manligt namn, vann hon samtliga tre priser.

Valborg Aulin (1860 – 1928)
Valborg Aulin tuderade på Musikkonservatoriet i Stockholm och hade Ludvig Norman som huvudsaklig kompositionslärare. Efter sina studier undervisade hon i piano och musiklära i Stockholm och så småningom Örebro. Parallellt gjorde hon även offentliga framträdanden. Hon hade stort stöd hos Norman och fick med hjälp av honom Jenny Linds resestipendium. Hon studerade till följd av det utomlands mellan hösten 1885 till våren 1887, bland annat för Nils W. Gade i Köpenhamn och sedan i Berlin och Paris. När hon kom tillbaka till Sverige hade Norman avlidit och hennes största stöd därmed försvunnit. Efter att tidigare fått positiva recensioner i pressen hårdnade nu tonen. 1903 flyttar Valborg Aulin till Örebro och försvinner därmed från landets musikliv.

Anna Cederberg Orreteg (1958)
Svensk tonsättare och musiklärare. Båda föräldrarna är musiklärare och  efter Adolf Fredriks Musikklasser gick Anna Musikdirektörslinjen på Musikhögskolan i Stockholm. Anna delar sin tid mellan arbetet som musiklärare och att komponera och arrangera.

Maria Hulthén (1967)
Svensk tonsättare, violinist och sånerska. Violinexamen 1990 vid musikerlinjen vid musikhögskolan i Malmö. Lärare var professor Endre Wolf.
Hulthén har sedan sin examen arbetat som frilansmusiker och har hunnit ha många arbetsgivare, bl.a. Kungliga Filharmoniska orkestern, Radiosymfonikerna, Göteborgssymfonikerna, Kungliga Dramatiska Teatern mfl. 1992 utnämndes Maria Hulthén till riksspelman.
Hulthén ingår i trion Music Queens som utom med cd-skivan "Drömsyn" i aug. -2001. Hon har arbetat med föreställningar som Kristina från Duvemåla och Chess, samt samarbetat med artister som Tommy Körberg, Christer Sjögren och Leif kronlunds storband
Marias tonsättningar hämtar inspiration bland annat från folkmusiken. Hon har tonsatt dikter av Rune Lindström som i aug.-2000 utkom på skivan "Vart än du går". I augusti -2001 uruppfördes "Ljus och Hopp" - mässa i folkton, med text av Bernt Bergström. Den 21 juni uruppförs "Den ljusaste natten" i Landskyrkan i Skellefteå.

Kerstin Jeppsson (1948)
Svensk tonsättare. Studerade parallellt med musiklärarstudierna på Musikhögskolan (1968-73) komposition för Maurice Karkoff. Hon fortsatte sin musikutbildning i komposition, dirigering och violin på Musikkonservatoriet i Kraków 1974 och 1977. 1977 avlade hon en fil. kand . i musikvetenskap, pedagogik och socialantropologi vid Stockholms universitet och fick samma år flera stipendier vilket möjliggjorde studier vid California Institute of the Arts i Valencia där hon blev ’Master of fine arts’ 1979. Hennes kompositioner omfattar bland annat kör- och vokalverk, kammarmusik, verk för stråkorkester, slagverk och piano.

Lago (Laura Netzel) (1839-1927)
Svensk kompositör och pianist. Debuterade som pianist vid 17 års ålder och fortsatte framträda i Stockholm i 40 år framöver. Gifte sig 1866 med professor W. Netzel. Tonsättandet hade från början endast till syfte att dra in medel till välgörande ändamål, men med tiden fick hon ändå en relativt stor produktion med över 70 verk. Under 1890-talet och början på 1900-talet organiserade hon regelbundet billiga konserter för arbetare som blev mycket populära.

f

Birgitta Loven
Utbildad pianist för Gottfried Boon, Sven Brandel och Paul Shilhavsky Mozarteum, med examina från Mozarteum, Salzburg och MHS i Stockholm. Studier i dirigering för Siegfrid Naumann, med avslutande musikledarexamen. Verksam som ackompanjatör och repetitör vid Dramaten, och andra stockholmsteatrar. Pianist vid Statens skola för scenisk utbildning, och lärare i piano vid Lunds Konservatorium. Kammarmusik repetitör vid Nordiska Ungdomsorkestern i Lund. Kapellmästare och arrangör vid Uppsala-Gävle Statsteater. Turnéer för Rikskonserter och föreningen Norden. Debut som solist med orkester i Lunds stadshall, under Siegfrid Naumann. Flera kammarmusikkonserter i Lund, Malmö och Stockholm med omnejd bland annat Nutida musik i Stockholm med sånger av Maurice Karkoff. God kritik, särskilt efter sistnämnda konsert.  Studier i komposition för bla Caesar Bresden, Vagn Holmboe och Sándor Veress. År 1997 mottog Birgitta Loven ett tonsättarstipendium från San Michele. Hennes kompositioner spänner sig från romanser till kör- och orkesterverk.

Paula af Malmborg Ward (1962)
Född i Sthlm. Första komposition för piano "Liten melodi" 1969. Skrev låtar, spelade piano, sjöng och arrangerade sig igenom uppväxtåren i diverse grupper och diverse genrer, parallellt med pianostudier f. Gunnar Hallhagen från 11 års ålder. 1984 sprätte af MW lite grus i det svenska schlagermaskineriet genom att skriva texten till melodifestivalbidraget "Rendez-Vous" (musik B. Nyqvist) på skämt, vilket inte gillades av branschen. Efter Musiklärarexamen 160 p, Arrangörsexamen 120 p, Kompositionsexamen 160 p är af MW frilansande tonsättare på heltid, med musikdramatik som huvudfåra.
Hennes radioopera Hittekvinnan belönades med 1:a pris i Prix Italia 2006. Andra viktiga verk: operorna Ärret, Vill ni ha ett frostigt päron?, Bombpartyt, orkesterverket Sambal Dente, musiken till TV´s julkalender 2005 En Decemberdröm mm. Af MW influeras i sitt komponerande av den dramatiska kurvaturen, där tidsflöde och energifördelning utgör de viktigaste parametrarna. I många av hennes verk är utgångspunkten rent programmatisk, och inte sällan har humorn en framträdande roll. Är 2006-09 huskompositör vid Helsingborgs Symfoniorkester.
Skriver fortfarande en schlager då och då. På skämt.
Invald i SKAP 1991. Invald i FST 1999.
www.upward.se

Helena Munktell (1852-1919)
Svensk pianist och tonsättare. Gjorde sig ett namn som kompositör redan vid sin debutkonsert 1885 där hon bland annat framförde sina egna stycken.  Studerade komposition för bl.a. Ludwig Norman och studerade i Paris 1877-1879. Det var också där hon nådde störst framgång då hennes djärva harmonik ansågs svårsmält i Sverige. Hennes ballad Isjungfrun skriven för baryton och orkester, komponerad 1889, framfördes i Paris och hennes opera I Firenze spelades i Stockholm 1889 och räknas som den första operan av en svensk kvinnlig tonsättare. 1915 blev Helena Munktell medlem i Svenska Musikaliska Akademin.

Karin Rehnqvist (1957)
Svensk tonsättare av kammar-, orkester- och vokalmusik. 1976-91 var Rehnqvist ledare för ensemblen Stans kör. 2000-2004 var hon "composer in residence" hos Svenska Kammarorkestern och Skotska Kammarorkestern i samarbete. Hon har tilldelats många priser bland annat Stockholms Stads hederspris (1999) och Hilding Rosenberg-priset 2006.

Alice Tegnér (f. Sandström) (1864-1943)
Svensk tonsättare och musiklärare. Utan tvekan vår mest kända svenska kvinnliga kompositör och en av våra mest kända kompositörer över huvud taget. Tegnér genomgick Högre Lärarinneseminarium i Stockholm samt studerade musik för bl.a. Ludvig Norman (piano) och Lindegren (komposition). I sitt arbete som lärare ansåg hon musiken vara karaktärsdaningens största hjälpmedel. Hennes sångsamling Sjung med oss mamma! sägs ha skapat den klassiska barnvisan i Sverige. Hon är dock mindre känd för sitt övriga komponerande. Bland hennes större kompositioner märks exempelvis 4 kantater. Hennes komponerande följde en nordisk romantisk linje, präglad av en rik melodisk ingivelse och fin poesi.

Sara Wennerberg-Reuter (1875-1959)
Svensk tonsättare och organist. Studerade bland annat för Elfrida Andrée och Max Bruch. Arbetade mellan 1906-45 som organist i Sofia kyrka i Stockholm. Hon komponerade olika typer av körverk samt romanser och pianostycken.

Sigrid Taube (Rabe) )
Sigrid taube, gift Rabe, var pianist och tonsättare i början av 1900-talet. Hon studerade i berlin och från 1912 och några år framåt komponerade hon pianostycken, sånger, en sats för pianokvintett samt tema med variationer för två klarinetter och två fagotter.